Jag har under flera års tid provat en mängd olika träningsformer; bollsporter, kampsporter, gymträning, löpning, CrossFit osv. Förutom de rent kroppsestetiska mål jag försökt uppnå under utövande av dessa olika träningsformer har det alltid funnits en viss tjusning i de tekniskt mer krävande momenten.
I kampsporten handlade det mycket om att få till rätt tekniker som på ett optimalt sätt kunde nedlägga motståndaren. Ju-jutsu är på det sättet en väldigt krävande idrott. Visst kan man muskla ned sin motståndare, men i slutändan vinner den person som är tekniskt överlägsen sin motståndare. Och just den tekniska biten, glädjen i att få allt att stämma ger en särskild känsla i kroppen. En slags skön känsla av kontroll där du vet precis vad du håller på med och vad det kommer leda till.
Detta är något som ger mig tillfredsställelse på träningsgolvet.
Delar av den kontrollen försvann till stor del när jag la av med ju-jutsu och började styrketräna istället. Såklart krävs god teknik även inom styrketräning. Är din teknik alltför dålig finns det risk för skador samt att du kommer inte kunna utnyttja din fulla potential och i slutändan inte få det bästa resultat du har potential för.
Men de rent kroppskoordinativa momenten är inte lika centrala som i exempelvis Ju-jutsu. Jag förstod inte själv hur mycket jag saknat den biten i träningen innan jag upptäckte CrossFit och det hopkok av olika träningsstilar som möts där. CrossFit ställer krav på din muskulära styrka, kroppskoordination och uthållighet - ofta samtidigt! Detta görs genom en blandning av övningar med kroppsvikt, skivstänger, kettlebells, romerska ringar osv. Man blandar helt enkelt en massa olika stilar till en "ny".
Tack vare detta upptäckte jag dels tyngdlyftningen och gymnastiken. Förvisso utförs dessa stilar inom Crossfit på ett sätt som får många puritaner inom sina respektive stilar att gapa av oförstående. Ingen tyngdlyftare med förståndet i behåll matar av 30 ryck i ett svep! Eller? Flertalet meriterade tyngdlyftare söker sig mer och mer mot crossfiten. Se bara
Dimitry Klokov åka runt och sprida sitt evangelium till Crossfit-boxar världen över. Däremot kommer vi troligen aldrig se honom ställa upp i Crossfit open.
Hursomhelst. För min egen del hjälpte Crossfiten till att verkligen öppna ögonen för tyngdlyftningen, vilket leder in på vad jag vill ha fram i det här inlägget. När du bestämmer dig för att bli bra på något måste du specialisera dig och hålla fokus på det du vill uppnå och därigenom använda dig av de mest optimala vägarna som tar dig dit.
Jag kan inte nog rekommendera att man sätter upp några få väldigt specifika mål för sin träning och sen väljer en plan optimerad för att ta sig dit - ganska självklart när man tänker efter, eller hur?
Det är något alla borde sträva efter. Vart vill ni nå? Vilken är bästa vägen dit? Fyll vägen med realistiska och konkreta delmål, även slutmålet skall vara konkret. Med konkret menas då inte: "tappa lite i vikt, bli lite starkare i bänken, orka lite mer joggingspåret". Tänk hellre: "Gå ned 5kg, öka till 120kg i bänken och springa milen under 50, 60 70 min" - eller vad som är specifikt och realistiskt för dig!
Delmålen hjälper dig att hålla fokus under tiden du strävar mot huvudmålet. Och beroende på vad du vill utföra kommer dessa variera från person till person. Se dock till att dom är en del av slutmålet och faller inom samma ramar som slutmålet. Exempelvis är inte ett delmål mot 120kg i bänkpress att klara 150 armhävningar. Det kan tyckas snarlikt, men leder dig inte mot slutmålet. Så var aktsam på vilka delmål ni sätter upp.
Förresten, nämnde jag att du kan vända dig till mig för att få hjälp med träningen? Jag hjälper dig att lägga upp din träning på ett för dig korrekt anpassat sätt. Tveka inte att höra av dig på: joel.saterdahl@gmail.com
Vi höres!
